✌

Tar upp där vi lämnade er igår; Vi klättrade över ön, en varm och brant djungeltur senare befann vi oss på en makalöst fin strand med så turkost vatten att vi alla häpnade (kommer säkert lite bilder i bildspecialen).

Boendet å andra sidan var inget att hurra för - en riktigt äcklig, mörk och fuktig bungalow. Då rummet inte var så lockande bestämde vi oss för att promenera till strandens andra ände, där man kunde skymta lite hus långt borta i horisonten.

Efter en tids vandrande slår vi ett öga över axeln och inser att vi gått långt, men stranden framför oss skvallrar om motsatsen, ett svagt minne bubblar till ytan - stranden är 7km lång!

Envisa som vi är fortsatte vi tills vi kom till en by. Byn var liten men det fanns en restaurang så vi avnjöt en måltid. Mitt i nuddlarna går ett sällskap förbi, siste man i gänget har en AK 47 hängande på ryggen, glump! Vi fattade vinken och tog en joggingtur tillbaka till det äckliga, mörka och fuktiga rummet.

Natten kom och i brist på underhållning stjärnskådade vi en stund. Vackert, tänkte vi och drömde oss bort. Verkligheten kom snabbt tillbaka då vi myggbitna återvände till vår trötta bungalow.

Axel skulle precis dra ner sitt myggnät när han upptäckte en hårig, vidrig, jätte till spindel på nätet. Med ficklampan i högsta hugg jagade Axel spindeln tills denne gömde sig under någon skarv eller dylikt. Det föll på Axels lott att sova i "spindelsängen" då han äcklas minst av dessa håriga varelser.

Natten var lång och blev inte kortare av att en hund brutit sig in i bungalown. Ett nattligt äventyr bröt loss för att få ut den vita besten till hund. Gryningen kom och vi tog vårt pick å pack och klättrade tillbaka till "rätt" sida av ön.

Klättringen förgylldes av ett ormbesök - en röd slang på en halvmeter, ringlade sig förbi Axels fötter!

Nu bor vi skitbra (dyrt) och njuter av myggbetten som faller lika tätt som hagel! MVH en dyster skribent och några härliga vikingar - massa kärlek!