✌

Idag har varit resans lataste dag. Fyra mål mat har vi hunnit med. Axel har läst ut sin bok och gråtit floder över att del fem i "Game of Thrones" serien inte finns tillgänglig här på ön. Vi har även bokat in en snorkeltur för morgondagen. I övrigt har vi bara latat oss - blivit brunare och lite fetare ;-)

Framöver ska vi vara så flitiga vi kan med kameran och i nuläget väntar vi spänt på en ny bildspecial.

Kärlek

Tar upp där vi lämnade er igår; Vi klättrade över ön, en varm och brant djungeltur senare befann vi oss på en makalöst fin strand med så turkost vatten att vi alla häpnade (kommer säkert lite bilder i bildspecialen).

Boendet å andra sidan var inget att hurra för - en riktigt äcklig, mörk och fuktig bungalow. Då rummet inte var så lockande bestämde vi oss för att promenera till strandens andra ände, där man kunde skymta lite hus långt borta i horisonten.

Efter en tids vandrande slår vi ett öga över axeln och inser att vi gått långt, men stranden framför oss skvallrar om motsatsen, ett svagt minne bubblar till ytan - stranden är 7km lång!

Envisa som vi är fortsatte vi tills vi kom till en by. Byn var liten men det fanns en restaurang så vi avnjöt en måltid. Mitt i nuddlarna går ett sällskap förbi, siste man i gänget har en AK 47 hängande på ryggen, glump! Vi fattade vinken och tog en joggingtur tillbaka till det äckliga, mörka och fuktiga rummet.

Natten kom och i brist på underhållning stjärnskådade vi en stund. Vackert, tänkte vi och drömde oss bort. Verkligheten kom snabbt tillbaka då vi myggbitna återvände till vår trötta bungalow.

Axel skulle precis dra ner sitt myggnät när han upptäckte en hårig, vidrig, jätte till spindel på nätet. Med ficklampan i högsta hugg jagade Axel spindeln tills denne gömde sig under någon skarv eller dylikt. Det föll på Axels lott att sova i "spindelsängen" då han äcklas minst av dessa håriga varelser.

Natten var lång och blev inte kortare av att en hund brutit sig in i bungalown. Ett nattligt äventyr bröt loss för att få ut den vita besten till hund. Gryningen kom och vi tog vårt pick å pack och klättrade tillbaka till "rätt" sida av ön.

Klättringen förgylldes av ett ormbesök - en röd slang på en halvmeter, ringlade sig förbi Axels fötter!

Nu bor vi skitbra (dyrt) och njuter av myggbetten som faller lika tätt som hagel! MVH en dyster skribent och några härliga vikingar - massa kärlek!

Nu är vi framme på Koh Rong. Det visade sig vara en betydligt mindre ö än vi förväntat oss då det bara finns en handfull guest houses här.

Just nu hänger vi på ett reggaehak för att få i oss lite energi, sedan ska vi nämligen bege oss till andra sidan ön till fots. Vandringen ska ta runt en timme och vara ganska brant. Vi ser fram emot att släcka vår törst efter äventyr.

På andra sidan finns det bungalows att hyra men vi har ingen aning om det finns wi-fi, eller "fi-fi" som de så fint kallar det här. Bli därför inte oroade om bloggen står still några dagar. Förmodligen lever vi ändå.

Några andra begränsningar på ön är att ström endast finns tillgängligt till 22:30 på kvällen då allt går på generatorer här. Fläkt och AC får man med andra ord klara sig utan. Detta vägs dock upp flera gånger om av de fina sandstränderna här som är så vita att man skulle kunna tro att de består av saltkorn.

Idag har vi begett oss söder ut till Kambodjas kust och staden Sihanoukville. Bussresan som skulle ta 4 timmar tog närmare 6 timmar. Det är oklart om den karavanliknande trafiken är anledningen eller om kambodjanerna är tidsoptimister.

Dagens citat kom från en äldre man som löpandes kom emot oss längst bak i bussen och han tryckte fram ett hastigt "Thought I could hold it back, but unfortunately I couldn't" innan han försvann in på busstoaletten.

Dörren öppnades en akademisk kvart senare och aromerna välde ut i gigantiska moln. Snart luktade det ljuvligt i hela bussen och än en gång fick vi uppleva en så kallad "skitig bussresa". Som tur var blev lidandet relativt kortvarigt då vi var framme en halvtimme senare.

Imorgon tar vi färjan ut till ön Koh Rong där vi planerar att tillbringa en vecka. Vi ska under kvällen försöka hitta en ATM och ta ut ordentligt med pengar för ute på ön finns inte denna möjligheten.

Idag har vi även hittat en ny hobby som vi kommer att ägna oss åt ett tag framöver. Som fattiga backpackers är dricksandet ett kritiskt moment. Framöver kommer vi att försöka hitta anledningar till att slippa dricksa och på så sätt spara pengar. Exempelvis lämnade vi inte ett korvöre i dricks på dagens middag då de räknat fel på notan och begärt för mycket betalt. Vi ser fram emot att göra detta till en seriös sport!

Over and out, kärlek från vikingarna

Vår vistelse i Phnom Pehn blir kort för redan imorrn tar vi bussen söderut till Sihanoukville. Därför kändes det som att en dos kultur fick stå som schema för dagen. Vi besökte "killing fields" som ligger i huvudstadens utkant.

Kortfattat fick vi en insikt i hur folkmordet i Kambodja på slutet av 70-talet gick till och hur det har påverkat landet fram tills idag. En prisvärd upplevelse och för ynka 5$ fick man en audiotour på svenska ;-)

Vi har även hunnit äta tre mål mat idag och vid frukosten fick Axel i sig en klunk lokalt kranvatten av misstag. Panik utbröt och till en början kändes "bullemi-tricket" som den enda utvägen. Axel bestämde sig för att behålla maten och förhoppningsvis vill magen likadant. Det återstår att se.

Vi har även varit på stadens spartanska "zoo" under dagen (stadens trottoarer) och där har vi hittils fått se en död råtta, anka, kameljont? och en levande(!) kackerlacka. Vi väntar spänt på att få en skymt av afrikas "big five", vem vet?Phnom Penh är en väldigt skitig stad med andra ord!

Befolkningens engelskakunskaper är dessutom utomordentligt obefintliga. Ord såsom "eat", "bar" och "beer" är helt främmande. Vi har helt enkelt fått nöja oss med vårt vikingasnack sinsemellan dessa dagar. Därför blev vi extra glada när vi träffade några schysta svenskar igår på baren Top Banana där vi spenderade kvällen.

Vi väntar spänt på att vår egne bzon ska lägga upp en bildspecial 2!

Mycket kärlek, era vikingar!

Idag var en klassisk sightseeing dag då vi besökte templen i Angkor som ligger alldeles bredvid Siem Reap där vi bor. Templen innefattar det allra största och mest kända Angkor Wat, Bayon och Ta Prohm (även kallat Tomb Raider templet). En trevlig heldagsutflykt på det hela och vi låter bilderna som kommer upp senare tala för sig själva.


Vi hittade en väldigt trevlig tuk-tuk förare här i Siem Reap igårkväll som erbjöd sig att skjutsa runt oss en heldag mellan de olika templen. En färgglad prick vi sent kommer att glömma, Dave heter han förresten. Han bidrog till "faith in humanity restored". Ove som vi träffade igår gjorde nämligen att det försvann ur oss hundra gånger om.

Jonas var dessutom shoppingsugen denna kväll och bestämde sig för att slå till på både hatt och glasögon. Hatten kostade till en början 5$ men Jonas lyckades få den för föga 1$.

Solglasögonen var tvättäkta Ray Bans och efter ett ihärdigt prutande och förhandlande betalade han 3 dollar, 20 bhat och 2000 riel för dessa. Tre olika valutor! Det är ju inte klokt!!!

Over and out, massa kärlek!

Idag var dagen då vi tog vårt pick o pack för att lämna elefantön Koh Chang för att bege oss mot Kambodja. Efter en lugn färjetur till fastlandet fick vi ta del av en skön "nära döden" resa med taxi.

Till att börja med for minibussen fram i minst 130 knyck (på raksträckorna uppemot 150), visserligen inte överraskande för att vara Thailand (vi hade dessutom bälte!) men när vår käre chaufför skulle visa upp hur man kör om boskap och andra cirkusfordon hade vi hjärtat i halsgropen både en och två gånger. Omkörning i skarp kurva är inga problem och omkörning innan krön gör man mer än gärna här. Roligast är när man kör om och möter en moped samtidigt så denne tvingas ta en liten tur ute i vägkanten bland växtligheten.

Pricken över i:et var när vår chaufför bestämde sig för att köra om med på tok för liten marginal. Det slutade med en lastbil och två minibussar i bredd och det kändes som att färgen på backspeglarna skulle skrapas av. Vi förstod att detta även var nära mätt med thailändska mått då vår chaufför skrattade hysteriskt men nervöst efteråt. Vi pustar ut och är glada över att denna resa är över.

Vid gränsen till Kambodja blev vi som vi fruktat tvingade till att betala på tok för höga avgifter för våra visum. Det mesta är korrupt men det är trots allt bara ett par hundralappar det handlar om.

Väl över på andra sidan gränsen hann vi inte ta många steg innan en man kom fram till oss för att tvinga på oss en taxi dit vi skulle. Ingen biggie tyckte vi som var vana sedan allt försäljartjafs vi blivit utsatta för tidigare.

Det visade sig vara en ihärdig jävel som följde efter oss i nästan två timmar och gång på gång skulle snacka till sig vår uppmärksamhet. En riktig Ove Sundberg med andra ord.

Till slut fick Ove så han teg när vi valde att leta upp en annan taxi istället...följda av honom hack i häl.

Denna taxiresa till Siem Reap blev betydligt lugnare. Nackdelen med trafiken i kambodja är att bilarna är högerstyrda fastän man har högertrafik i landet (allt blir väldigt fel då). Dessutom älskar kambodjanerna att blända varandra med sina helljuslampor som är påslagna jämt.

Det är ännu oklart om de 126 tutningar vi fick höra under första taxiresan (alla tre räknade) eller 3 timmars tandläkarlampa rätt upp i fejjat (ungefär så det kändes) under den andra resan gjorde oss mest fundersamma.

Imorrn bär det av mot bland annat Ankhor Wat och lite andra roliga tempel här i krokarna.

Tack till vår käre bzon för en skön bildspecial under gårdagen, vi ser fram emot fler sådana!

Kärlek från vikingarna!

Man vs. wild

Idag lurade grabbarna från saftigsnorkel med oss på en tur till ett av öns många vattenfall. Vi tankade därför mopederna fulla och brände iväg till andra sidan ön. På vägen gled vi in på Bosses Bar där saftigasnorklarna åt köttbullar med potatismos och gräddsås, något vi säkert också kommer bli tvugna till när grön curry känns uttjatat.

Efter en timmes moppetur på branta vägar upp och ner kom vi äntligen fram till en liten parkering. Sedan gick vi genom den djungliga vegetationen och efter tio minuters vandrande kändes de "50m to waterfall" som det stod på skylten på parkeringen som väldigt långa 50 meter.

Det visade sig vara värt det då vi kom fram till det lilla sötvattenhålet som gömde sig i djungeln. Ner rann vatten från flera avsatser och vi bestämde oss för att hitta vattnets källa där uppe. Efter cirka 40 meters klättring mellan platåerna hade vi passerat en grotta och diverse vattenansamlingar. Vi såg en mängd spindelnät modell större och hörde hur en jättelik groda kvackade lika högt som en hund skäller. Hur mycket vi än letade hittade vi dock ingen cobra som vi hört ska finnas på Koh Chang.

Nu är vi tillbaka vid hotellpoolen där vi tänker spendera resten av eftermiddagen med böcker och uppvilande. Ikväll tar vi mopparna än en gång till Lonely Beach för att käka middag och spela biljard hela kvällen lång.

Vi har tagit massvis med fina bilder som vi skulle vilja visa för er men tyvärr fungerar det värre än värst att blogga via telefonen. Vi jobbar på en lösning så ni får bevis på att det vi skriver inte är ren och skär lögn ;-)

Tills dess får ni nöja er med uppdateringar i textform som förhoppningsvis är en aning underhållande åtminstone!

Kärlek från era vikingar!

Idag ringde väckarklockan tio i sju. Efter en snabbdusch checkade vi ut från hotellet för att äta innan vi klev på bussen.

Själva bussen såg modern ut från utsidan men när vi klev in i den märkte vi att så var ej fallet. Det var en relativt okej bussresa komfortmässigt med tanke på att det finns lite hål här och var i de thailänska vägarna. Vad vi dessvärre kom att märka snart var att det luktade skit i hela bussen så fort toadörren öppnades, varpå folk bekämpade odören med diverse hårspraysdofter. Bussturen tog oss sydost till kusten och tog cirka 6 timmar.

På den tiden hann vi se en ordentlig trafikolycka med ett antal pickups krockade varav en låg på taket ute i djungeln. Det var kanske inte så konstigt när bilarna svishar förbi bussen i 130 knyck ute i vägrenen med två av däcken ute bland växtligheten. Mopederna tog det betydligt lugnare och nöjde sig med att cruisa strax under hundra iförda en fladdrande skjorta och sandaler. I Thailand lämnar man hjälmen hemma.

Bussen lämnade över oss till en färja som skulle ta oss ut till Koh Chang. Färjan både flöt och hade en mini-bar så vi var nöjda.

Hotellet på Koh Chang där vi kommer att spendera kommande veckan har allt man kunnat önska: pool, nära till havet, mopeduthyrning, "gatkäk", wifi och feta strandgungor som Axel blir först ut att testa imorrn.

Over and out, kärlek från grabbarna

22:03 Khao San Road, BKK


Random försäljare: -Wack wap wap??? (Kvackljud)
*Alla grabbar försöker ignorera den påstridiga försäljaren*
Försäljaren igen: -Hey it's you from yesterday!
*Något förvirrade grabbar tittar på menyn som hen? håller i handen*
"No sorry, we still don't want sexshow"

-Gud finns inte, så nu är det sagt

Efter mycket om och men sitter vi nu med varsin öl i handen. Med nyköpta biljetter står vi för de största flinen på hela Arlanda. Aeroshit har konkat och kinesen vid incheckningen såg på våra biljetter med avsmak. Det var bara att punga upp för helt nya biljetter tur och retur till Bangkok. Vladimir af Aeroshit consider yourself a dead man.. Nu är det dags att avrunda och laddade med chilinötter och filip och fredriks podcast ska vi nu boarda flyget.

Take off!