Stort missöde idag.. Vår käre vän Oscar bestämde sig för att ge sig av. Jag citerar "Jag skiter i er. Jag är fan trött på backpacking.. Jag ska softa på ett lyxhotell utan er sopor!". Med en lite tår i ögat vinkade vi adjö till vår käre vän och med ens blev vår trio en duett, kan inte låta bli att tänka på Timon och Pumpa i lejonkungen. Snyft :'(
Äsch! Inga sura minner, vi unnar Oscar lyxen att få träffa sin familj och hänga vid någon frän pool, duscha i varmvatten, sova i egen säng, äta annat än nudlar....
Nu när vi är en duett ska vi passa på och göra "par-saker", dricka vin på någon mysig italiensk restaurang, äta en glass och gå mysiga promenader längs vattnet!
Kanske borde nämna att vi är i Thailand nu, Krabi om man ska vara petig. Någon som är i närheten?
Att äta på Subway har blivit en vana då inga andra ställen serverar en redig frukostmacka efter kl 11, och den senaste tiden har vi inte varit så duktiga på att hinna upp till dess. Ofta blir det utdragna morgonrutiner med mycket snooz, uppe vid 12ish!
Imorse var inget undantag, vi kämpade mot klockan för att hinna checka ut innan 12.. Och efter att vi duktigt checkat ut och bokat bussbiljett kurrade magarna flitigt. Som nämnt så stänger frukostmenyerna 11, så det blev en Subway.
På Subway fick vi finbesök, det var gamla Sp3a:s egna Emil och Henrik samt deras vän Simon som förgyllde vår tillvaro med sina svenska stämmor.
En ivrig konversation om äventyr bröt genast ut. Medan vi vikingar rest land och rike, erövrat och plundrat så hade sammarna haft en mer svensk semester, sola och bada piña colada i fyra veckor längs Thailands kust.
Nu när vårt plundringståg börjar närma sig sitt slut, börjar en ny era, vi har nämligen ställt in våra sikten på just sol och bad. Thailands kuster ligger framför oss och framåt ska vi! Depåstopp i George town (malaysia) sen in i svenskarnas paradise, Thailand!
Vi kommer äntligen fram. Byggnaden är maffig och elegant men framför allt exklusiv. Utanför står minst en Ferrari f70 och säkert 5 andra sjuka bilar. Taxibilar kommer och går, dom lämnar av "fint folk" i fina kläder.
Vi står utanför "Traders Hotel" och känner oss jäkligt missplacerade i våra shorts och t-shirts. Det känns dubbelt fel när alla som verkar anlända till hotellet dessutom är 25 plus.
Vi chansar. Vad är det värsta som kan hända. Vi glider förbi valet parkingen och får lobbydörrarna öppnade av en passuppare. "Sky bar" ligger på 33:e våningen så vi skyndar till hissen.
Hissen susar upp i 100 knyck. Pirret i magen av att göra något förbjudet tilltar när vi ser en skylt med åldersgräns 21.
Vi smyger oss in på klubben som är något av det häftigaste jag sett i hela mitt liv, Pure, white room, spy bar, allt kan slänga sig i väggen i jämförelse med 33:e våningen i Traders Hotel.
Mitt i den fönsterklädda lokalen går en rektangulär pool, till höger och vänster ser man skyskrapor. Mållös.
Sammanfattningsvis så rockade vi klubben från sekunden vi trädde in på dansgolvet, 25 plus har glömt hur man bjuder på sig själv, så vår svenska vikingadans gick hem med råge. Priserna var precis som stället "skyhöga" men vad gör det när man är kung för en dag!
HEEEJ
Edit, vi blev väckta kl 9 av en otäck gatutrummis som har hållet på konstant i fyra timmar.. Inte uppskattat!
Mycket regler att följa. Vi funderar fortfarande över vad durians kan vara.
I och med att vi följer alla regler på den förra bilden kände sig Axel lite trotsig och var tvungen att bryta mot något. Lösningen blev denna stackars linje, som man egentligen inte får trampa över. Vilket Axel gjorde ändå. Dumdristigt, med ack så spännande!
IKEA. And More...
Norsk vän 1 - Henrik
Norsk vän 2 - Marcus
Hotell vi inte hade råd att ta in på.
Säger ni till i tid kan vi fixa så att ni får ett par tvättäkta Asadi levererade till er när vi kommer hem den 14e mars. Givetvis mot betalning.
Fortsätter på Ryan Gosling-spåret, förra bildspecialen blev någat av en succé med hela 4 (!) kommentarer.
Tro inte för femöre att vi legat på latsidan när det kommer till bloggandet, sidan har inte fungerat fören nu! True story
Här kommer en "ketchup";
Vi har lekt i Singapores botaniska trädgård, somliga av oss fann det mycket rogivande, medan andra bara såg blommor och blad..!
Vi har gått lös på våra sista singapore $, vilket bidragit till en utökad garerob och tyngre väskor..!
Vi har åkt förstaklassig buss till Kaula Lumpur, där vi nu ska tillbringa dom kommande dagarna!
Bildspecial utlovas så fort jag får tillgång till dator!
Nu har vi flygit från resans nordligaste punkt, Hanoi, till resans sydligaste, Singapore!
Vi kom fram mitt i natten utan en anning om vart vi skulle. Vi liftade med sista bussen till stadskärnan, där vi blev stående som dumma får. Efter mycket kånkande hittade vi till en dorm och slogs genast av hur dyrt det var. Att pröjsa nära 200 pix per skalle för att sova med andra är ju ingen hit.. ( Vi har normalt betalt 35kr huvudet, haft egna rum, dusch, toa, kylskåp och tv!)
Vi vaknade till ett stålande Singapore. Alla sjuka lagar har bidragit till att staden är sjukt frässscchh.
Vi letade blixtsnabbt upp ett nytt hostel, överkommligt dyrt, som nu fungerar som bas för våra äventyr.
Dagen i stort har spenderats till fots (det är billigare så!) och jag tror bestämt vi vandrat någon mil i våra bravader på stan. Sjuka byggnader och feta shoppingcenters är vardagsmat, vilket i sin tur har lett till många bilder.
När alla kalsonger var använda både fram och bak kändes det som om det var dags att lämna in det för tvätt. Till min förvåning så fick jag inte betala en halv förmögenhet som jag ställt in mig på, utan jag fick helt gratis göra det själv..
Kläderna ligger och skumpar i frid och fröjd i torktumlan men misstänker skarpt att det kanske inte står helt rätt till. Högst troligt blir det nog till att skaffa ny garderob :3 (resebudgeten skriker!)
Under senaste dygnet har vi befunnit oss på en cruisingbåt i Halong Bay. Helt enkelt en båtresa där man åker runt i vad man skulle kunna kalla Vietnams skärgård, bestående av berg som reser sig nästan hundra meter rätt upp ur havet. Ganska mäktigt med andra ord.
På denna resa träffade vi två norrmän, Marcus och Henrik. Dessa grabbar var väldigt roliga och levde upp till de förväntningar vi byggt upp av alla norgehistorier vi hört sedan vi var mycket små.
När vi var tillbaka i Hanoi åt vi middag med våra nya vänner och gick ut efteråt. Idag flyger vi till Singapore. Det har varit ganska kallt här i Hanoi (typ svensk sommar kallt) så det ska bli skönt att komma tillbaka till riktig värme!
Just nu sitter vi och tuggar tuggummi frenetiskt eftersom att dessa är olagliga i Singapore. Skulle man mot förmodan tugga tuggummi där och bli sedd av stadens övervakningskameror som finns överallt (storebror ser dig) får man böta 500SD vilket motsvarar 2,5 svenska braxlaxar. Med lite enkel matematik har vår lilla tuggummiburk ett värde på 50tkr för stunden.
Här är några andra saker vi måste hålla oss från att göra där: klottra, röka, snusa, skräpa ner, äta o dricka på tåg o bussar samt medföra husdjur, gå över gatan där det inte finns ett övergångsställe, sova på offentliga platser, glömma att spola på toaletten. Även om Jonas är lite småsugen att känna på de 15 piskrapp som man kan bestraffas med om man bryter mot något av ovanstående.
Vi tackar vår bzon för att du står ut med att lägga upp bildspecialerna åt oss och till våra läsare utlovas en ny snart!
Den annars så konservative Axel släpper loss och rockar en kommunisthatt. Jonas testar risodlar-looken med framgång.
Även Britse ville efterlikna Mao Zedong. Jonas fortsätter att vara en risodlare, dock utan bandet runt hakan. Lite mer casual enligt min mening. På gott och ont.
Man blir glad av nudelsoppa.
En böjd planka.
På ett fält i mysiga byxor.
Tight.
Oklar bild, så funderade på att inte ta med den, men tog med den ändå.
Britse tränar för att upprätthålla sitt stenhårda 6-pack.
Inte alltid supernice att åka tåg.
Efterrättsplatå.
Talade med svenska vänner. Sagzor and Dave the Slave.
För att locka fler läsare slänger jag in en schysst gif på Ryan Gosling.
Jag slåss mot en grabb med kniv, i ett svep så ligger vi båda på marken, kniven har flugit bort och jag känner lättnad.. Jag öppnar ögonen och finner mig själv med halva kroppen liggande på golvet. Jag hasar mig upp, stel i kroppen och med sömniga ögon kollar jag på klockan 3:45..
Jag vänder mig mot sängen och beskådar Jonas som ligger som ett V i sängen. Huvudet och fötterna ligger på rätt plats men rumpan petar åt mitt håll och lämnar ynka tjugo centimeter madrass åt mig. Jag överväger kort att lägga mig innanför honom, "lillasked", tanken försvinner lika snabbt som den kom.
Jag petar lite försiktigt i sidan på honom. Inget händer. Jag tar i lite mer. Han rör sig inte. Jag trycker med båda händerna allt vad jag har i sidan på honom. Han grymtar men ligger still som ett ankare.
Kylskåpet knäpper till och går på. Jonas rullar över mot sin sida som i trans av ljudet. Jag ser min chans, lägger mig snabbt i sängen, spjärnar med benen för att få behålla den lucka jag fått.
Den här kampen fortsätter i drygt en timme till innan vi båda ligger jämt med lika mycket plats i sängen. Jag somnar om..
Dagens citat kom när yrkesskadan från Coop började släppa, "Man vet att man har semester när man glömmer bort vad olika grönsakerna heter", sagt av vår egna lilla grönsaksbonde Oscar.
Igår hade vi en mysig videodate med våra kära vänner Saga och David (lek med ord), mycket uppskattat, förgyllde kvällen! Fler skypedater till folket! Tack på förhand!
Här är det molnigt och imorse regnade det, vilket var lite uppfriskande. I Vietnam verkar man gå till jobbet lite som man vill, museum och annat skoj är stängt mån- och fredagar, vilket suger för oss. Dessutom har man precis firat Tet, nyår, vilket leder till att alla verkar vara lediga - allt är stängt. Men vi misströstar inte, Converse butiken är i alla fall öppen. Det tillkommer dock ett problem när man vill ta del av dom billiga skorna (som faktiskt tillverkas här och inte är fake!!), affärerna säljer bara asiatstorlekar.. Och eftersom ingen i detta land har storlek 44, som vi alla tre råkar ha, så existerar inte skor i storlek 44 heller!. Därför blev i väldigt glada då vi idag snubblade in i en affär som faktiskt råkade hade några 44:or! Ett par inköpta av Axel, 1-0-0.
Ikväll väntar Nightmarket, men fram till dess är det träningsläger och WALL-E på rummet!
Nu ligger vi snällt i våra sängar och tittar på "Crazy, stupid, love". Vi har nog alla tre en liten "man-crush" på Ryan Gosling och kvällen känns på något märkligt sätt inte så värdelös trotts att vi redan ligger inbäddade som sardiner.
Efter en mycket trevlig nattbuss sitter vi nu nöjda och belåtna på ett litet café och avnjuter en västerländsk frukost.
Dagen i stort ska delegeras till Hanois "Old quarter", vi hoppas också på lite storstadsshopping! Vädret är svalt och molnigt, vilket känns totalt främmande från vad vi varit vana vid, men vi misströstar inte. Lite omväxling är ju alltid trevligt.
Dagarna som förlutigt var varit något speciella, vi har åkt 21 timmar tåg på hårda träbänkar, åkt taxi för någon miljon och sett staden Hue.
Jag skulle kunna skriva en krönika om vår tågresa och jag skulle sannerligen vilja göra det, men tiden är knapp och wifi är det inte gott om. Förhoppningsvis kommer det ett sånt inlägg, för tågresan var ett äventyr i världsklass!
Gårdagen spenderade vi på cycklar, ett riktigt klipp att hyra! Vi cyklade runt i Hue och såg stadens citadell, käkade glass som smakade lök/bensin och blev bjudna på inhemsk kaka av hotellet.
Idag ska vi cykla till en grav, någon gammal kejsares, sen blir det nattbuss till Hanoi.
Temperaturen har sjunkigt såpass mycket att vi måste ha långbyxor på oss när vi går ut och äter middag, förmodligen kommer det vara ännu "svalare" (15-20 grader) i Hanoi.
Ni som faktiskt orkar kolla bloggen dagligen ska få en lite ursäkt för det dåliga bloggandet, sry. Orsak; Min mobil är paj, wifi och lån av iphone är sällsynt!
Ps. Vi har molnig himmel idag för första gången på resan! Ds.
FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN!Blir så jävla lack och less på allt..hoppas buddhismen tar ut sin rätt på taxichauffören i fråga och ser till att han återföds till en ful jävla kackerlacka.
Allt började för drygt en timme sedan.
Det var en helt vanlig kväll och vi skulle hitta en taxi och bege oss till tågstationen, där vi ska ta ett nattåg till vår nästa destination hoi an. Vi sätter oss i taxin och allt känns frid och fröjd till våra lokalsinnen säger oss att vi åker i en enorm omväg runt stan. Vi vet vad resan på knappa 3 km bör kosta oss och blir då rasande när vi efter mycket onödigt taxiåkande kommer fram till stationen från fel håll och med en taxameter som visar det sexdubbla beloppet av det vi borde betalat. Inlåsta i bilen då vi inte vill ge honom summan han begär försöker vi förhandla ner det och efter mycket tjafs och spela dum från hans sida kommer vi överens om 200.000 istället för 300.000 som han ville ha. Jag ger honom hans oförtjänta 200 papp och och tar ut mina väskor ut bakluckan, då han börjar vifta med 110 papp och ska ha 100 till. Då jag vet att jag hade exakt 410 lax på mig försöker jag stressad räkna pengarna som är kvar bland kvitton och tågbiljetter, allt med två väskor på ryggen. Det går som väntat inte snabbt och jag ger honom honom hundra till så länge för att han ska hålla klaff och antar att jag gjort det vanliga misstaget att blanda ihop 10.000 lappen med 100.000 lappen då dessa har samma färger och bara en nolla som skiljer. När jag inser att jag nu gett honom 300.000 och att han lurat mig genom att snabbt byta ut 100lappen mot en 10a rycker jag snabbt tag i den sista hundringen jag gett. Han har dock en oväntat stark nypa och pengen är på väg att gå mitt itu, samtidigt som jag känner frustrationen inom mig som pumpar igång adrenalinet. När jag chockad släpper taget för en sekund ser jag att han slinker in i bilen och drar. FAN! Jag letar snabbt efter något att kasta på bilen men hittar inget mer än en plastmugg och min iPhone..den vill jag inte kasta igen...
Det som irriterar mig mest är inte pengarna för det var ingen stor summa. Det som irriterar mig är tanken på när han kommer hem till sin fru och dom gapskrattar tillsammans åt tanken på hur enkelt han lurade de dumma svenskarna. Och sen ringer han sin polare och skriver en Facebookstatus om hur kul det är att lura skiten av förvirrade turister.
Det som stör mig nästan lika mycket är att mina medresenärer tvingar mig att blogga så att jg inte hinner äta upp maten och nu går tåget.
Dagarna som passerat har tillbringats i HCMC, vi har bara knatat runt och kollat pa/kopt saker.
Idag superade vi en frukost vid en restaurang, precis efter notan var betald, horde vi ett brak/"Boom", en stackars mopelist hade krockat i fullfart och lag okontaktbar med axeln ur led pa gatan. Vi hjalpte stackaren, som var rejalt omtumblad men i livet, sen chillade vi i parken resten av dagen.
Nu vantar 22h tag med getter och hons! Lots of love
Tjenis
Hårda och manliga som vi är så har vi motionerat runt i HCMC idag igen. Målet var några museum som låg i utkanten av staden. Eftersom museumen var lunchstängda så hamnade vi på ett zoo istället. Random!
Axel som varit i Afrika och sett djuren på "riktigt" tyckte synd om dom, då dom verkligen såg ut att vantrivas. Giraffer, elefanter, noshörningar, lejon, tigrar och annat smått&gott så som pythonormar på dryga tre meter och andra äckliga ormar fanns alla inlåsta i små burar.
Efter någon timmes vandrande tröttnade vi på djuren och checkade in lite gamla museum där vi smygfotade en mumie mm.
Vi hittade ett skönt shoppingcenter och spanade in stadens ända Starbucks sen drog vi hem till hotellet.
Skepp&hoj, fatt tag pa en dator utan aao, sa lite handicap har man nar man skriver, menmen.
Acklig frukost, formodligen en hundsvans eller ryggen pa en katt!...
uppochner overgangstalle pa typ 50 meter! Trafiken ser snall ut pa bilden men det ar den INTE!
Hogt affarshus. Mycket haftigare om man kan snurra pa bilden, hur gor man det?
Vietnam skylltar garna med att dom ar kommunister. Exalterad AXEL
Tva grabbar helt utan kansla #fangakyrkan #fail
Blommor och fager asiat, eller natt. Hogst kulturellt
Ozzy Osbourne aka mobillosa axEL
Vart stora forsok att gora en egen bildspecial kanske inte var lyckad, vi erkanner det.. Kanske Bzon kan fixa det vi misslyckats med ( ? :D).. Bilder var inte riktigt var grej..
Lagom trötta och med krokiga ryggar efter den 16h långa bussresa kom vi fram till Ho Chi Minh City. Vi checkade snabbt in på ett hotel och letade sedan reda på lite "riktig mat", frukosten var som nämnt ingen höjdare, men Subway kompenserade för det.
Vår guide för dagen var Axel då det är han som äger "Vietnamboken", duktig som han är hade han redan sträckat ut en fin stadsvandring på sin karta. Bilder på alla fina saker och byggnader vi såg kommer snart.
Lite kuriosa om HCMC;
Det finns en miljard mopelister på vägarna, detta leder till att man lätt får bilden av att vägarna är okrossbara, faktum är motsatsen! Blunda och gå så kommer mopederna glida runt en som ett fiskstimm.
Vi tjänade alla tre våra första miljoner idag då vi tog ut pengar, så nu är vi täta, så täta att vi kastade 819 000 :- på middag..
Som ni förstår är livet inte så jobbigt.
Nu blundar vi en sista gång för idag, god natt!
Idag var vår sista dag i Kambodja. Våra visum räckte bra länge till men efter ungefär två veckor här kände vi oss färdiga med landet. Därför bokade vi en nattbuss som skulle ta oss till Ho Chi Minh City i södra Vietnam samma kväll.
Det är med blandade känslor vi lämnar Kambodja som med råge är det galnaste vi alla varit med om. Vi tänkte rada upp ett par saker som vi tyvärr inte hann med under vår vistelse:
1. Spränga en kossa med bazooka
Javisst, du läste rätt! I landet finns ett flertal shooting ranges där man kan få pröva på att skjuta AK-47:a och andra vapen helt utan licens. Eftersom det är Kambodja vi pratar om slutar inte galenskaperna där, är man villig att hosta upp 400 dollar får man ett laddat racketgevär till hands och en livs levande ko som måltavla. Vi kände att denna aktivitet inte riktigt passade oss då den utöver kossan även hade sprängt vår budget i småbitar (hö-hö)
2. Det kambodjanska köket
Efter en misslyckad första frukost i landet där vi skulle utforska den inhemska maten närmare kände vi att det var bättre att avstå helt från att råka beställa in kloaksoppor och andra godbitar som sett riktigt delikata ut på menyn. Så sent som idag morse fick Axel detta bekräftat då han beställde in en en "noodle soup with beef". I soppskålen badade en avsågad benbit med lite halvrått fläsk på. Oscar påstod att de säljer identiska sådana som hundgodis på Konsum.
Dagen i ära spenderades på Monkey Republic som är ett riktigt skönt hak i Sihanoukville. Där spelade vi ordentligt med biljard, åt diverse mål mat och hann även med att se en rulle i teverummet.
Vi blev upphämtade av bussen vid 19 som först skulle ta oss till huvudstaden Phnom Penh där vi sedan skulle byta buss mitt i natten för att slutligen åka till Vietnam. Första bussresan gick felfritt och det var en riktigt schysst sleeping bus med ligg-säten.
Bussbytet gick inte helt smärtfritt då platserna på anslutande sleeping bus tog slut och istället blev vi hänvisade till en hederlig lokalbuss med säten som ej gick att fälla. Längst bak i denna buss var några sätesrader borttagna och dynorna var slängda på golvet huller om buller. Perfekt, tänkte vi och satte oss på raden längst bak där vi hade ordentligt om utrymme för oss själva.
...trodde vi tills RYSSEN KOM. Fem ryssar modell smällfeta intog platserna på golvet där dynorna låg. Mindre kul tyckte vi som helt plötsligt satt omringade. Ännu mindre kul tyckte vi då dessa bestämde sig för att jiddra oavbrutet på ryska så vi heller inte kunde sova oss igenom eländesresan. Lite roligare blev det när de ur sina medtagna picknick-korgar plockade fram varsin spritflaska och korkade upp dessa i kör. Flaskorna passades sedan runt i ringen mellan dem och klunkades hejvilt. Till spriten festade de även på korvar, mandariner och crabsticks och snart utspelade sig "den sista måltiden á la mother-russia-style" framför ögonen på oss.
I sinom tid tog spriten ut sin rätt på fienden och dessa somnade i en hög på golvet. Vi hade vid denna tid flyttat oss till några andra lediga säten längre fram i bussen.
Ps. Axel har pajat både mobil och klocka och har för närvarande ingen som helst tidsuppfattning. Ds.
Vi ska dessutom fixa fram en ny bildspecial inom kort, kärlek från era vikingar!
Hur det gått för tidigare backpackers som gett sig ut på det mördande äventyr som väntade oss.
Vi tog oss ner för livsfarliga sluttningar.
Vilopaus.
Britse var svettigast. (!)
Chillkompatibel veranda.
En bild som inte alls gör Bzon avundsjuk på jobbet!
Träd.
Kompisar vi bad till gud för att inte stöta på under våran tur.
Avslutar med en mysig solnedgång.
Förresten avslutar jag istället med att skicka ett STOOOOOORT GRATTIS till Britzboi! <3 Vi firar i min apartamento när ni är hemma igen, puss och kram från greven
Vi längtar oss bort till Vietnam. Kambodja börjar kännas som ett avslutat kapitel. Igår firade vi Oscar med trerätters och en liten utgång. Tydligen har kungen av Kambodja dött för en månad sen och här i dagarna begravs han, så av den konfusa anledningen stänger polisen ner nattklubbar som spelar musik, party, NAT!
Träffat ett par riktiga stolpskott, speciellt en tjej som jobbade på en bar, på frågan "Mår man bra av att jobba här nere då? Det verkar ju rätt sunkigt." jag citerar "Assow, om jag säger så här jag har varit full från Kl 10 imorse!".. Som sagt vi längtar härifrån.
Nu ska vi bara chilla och hoppas på att vi slipper fler myggbett! Puss och kram
Skepp&hoj! Vi är vikingar och ber av princip inte om ursäkt för något, men det tär på oss att det inte blev något "Dag 20 - "Matförgiftning""-inlägg. Låter rubriken tala för sig själv så kanske ni förstår.
Väder idag; Sol som alla andra dagar, kan inte klaga. Aktivitet; Sola utan solkräm, kan klaga.
Imorgon bär det av till fastlandet igen, då vi alla har slut på pengar och det finns ingen ATM här på Koh Rong. Imorgon är också en väldigt speciell dag, vår kära Oscar fyller systemet och det måste ju självklart firas! Födelsedagssång och utgång är två måsten, vi har t.o.m fått ballonger av hotellet, lär bli ett mästerklassigt firande.
Många tankar går också till er där hemma, massa kärlek till er, Vikingarna
